Få produkter har det under senare år pratats så mycket om som solceller. Gemensamt för allt snack är att det ofta är folk som har något att vinna på det de säger som pratar.
Med andra ord, det kan vara bra att få höra något som är objektivt om solceller också.
Hur bra är det egentligen? Är solceller fortfarande lönsamma hösten 2024?
Det finns förstås inget givet, självklart svar, men om ett ja eller nej måste fram, då är svaret definitivt nej. Solceller är inte lönsamma hösten 2024.
Vad beror då detta på? Varför är inte solceller lönsamma, längre, ska man kanske säga.
Det är faktiskt inte så komplicerat, men de som har incitament att prata väl om solceller pratar sig runt det. Solceller är inte lönsamma på grund av att de producerar el på tider då elen inte behövs. Inte här i Sverige i alla fall.
Solceller passar inte Sverige
Många säger att det svenska kalla klimatet är perfekt för solceller. Det stämmer faktiskt. Till typ en procent. Solceller gillar inte värme och presterar bättre när det är maximalt med ljus, men inte alltför varmt. Även om det också ska sägas att är det strålande solsken ute, då spelar det ingen roll om solcellerna presterar någon procent bättre eller sämre. De är tillräckligt bra ändå.
Att Sverige skulle ha långa, ljusa dagar på sommaren är inte heller särskilt relevant. För jodå, det är jättebra att ha produktion långt in på kvällen under sommarhalvåret, men det är inte då vi behöver elen här i Sverige, och det är framför allt inte då man får bra betalt för elen.
För att ta ett exempel.
Solceller hjälper inte under vinterhalvåret
Hösten 2022, när elpriserna, framför allt i södra Sverige, elområde fyra, men även mellersta Sverige, elområde tre, och till och med till viss del, norra Sverige, med elområde ett och två, steg till helt osannolika nivåer. Priserna för en kilowattimme kunde uppgå till fem kronor eller mer i södra Sverige och kostade flera kronor även i mellersta Sverige. En svensk villa kan göra av med uppemot 50 kwh per dag i snitt, mer på vintern, och det behöver inte sägas två gånger att elräkningarna blev skyhöga. Särskilt som det inte bara är spotpriset som betalas, utan även en hel del andra avgifter.
Desperata villaägare såg solceller som en möjlig väg ur detta problem och branschen hängde på. Solceller framställdes som lösningen på elkrisen, men var det sanningen?
Givetvis inte.
Solceller har aldrig varit, och kommer aldrig vara, lösningen på höga elpriser under vinterhalvåret, när elen är dyr. För då är det för mörkt för att solceller ska producera mer än enstaka kwh per dag. De kunder som köpte solceller hösten 2022 fick dels betala överpriser på tiotusentals kronor, tillgång och efterfrågan förstås, men framför allt, de löste inte sina problem.
På sommaren är elen billig
För på sommarhalvåret, då kommer elen i Sverige inom överskådlig framtid vara billig. Bland annat beroende på just solceller. Utbyggnaden har skett snabbt på senare år och det kommer inom kort bli ett sådant effektöverskott under soliga sommardagar att det mest troligt kommer kosta pengar att skicka ut el på elnätet. Villaägare kommer alltså i praktiken ha valet att antingen stänga av sin solcellsanläggning, eller betala för att ha den igång och då kunna använda en liten del av produktionen själv, men sen betala för att skicka ut överskottet på nätet. Detta kan dock lösas med smart styrning och/eller batterier men för de som inte aktivt ser till att lösa detta kommer solcellsanläggningarna bli ett ekonomiskt problem.
Det ligger också ett förslag till politiskt beslut om att ta bort den skattereduktion om 60 öre per såld kwh till elnätet som funnits i många år. En viktig inkomst för solcellsägare men helt naturligt att den försvinner. Just för att det under tiden som solceller producerar är mer av en belastning än något positivt för elnätet.
Så solceller är helt värdelösa?
Definitivt inte.
Solceller har en framtid i Sverige, bara inte på det sätt som de marknadsförts hittills, som en möjlighet att tjäna pengar på att sälja elen till nätet.
Solenergi för eget bruk kan vara effektivt
Elproduktion genom solceller som sker för eget bruk, mycket bra. Med en bra solcellsanläggning och ett tillhörande batteri kan man vara i stort sett självförsörjande under sommarhalvåret och på det spara pengar, även om man ändå inte kommer komma ifrån den dyra nätavgiften i och med att man under timmar eller dagar kommer behöva köpa el. Batterierna för hemmabruk är fortfarande för små för att räcka mer än att räcka i ett antal timmar. Att däremot sätta upp riktigt stora solcellsanläggningar på sitt villatak där tanken är att tjäna pengar på att sälja elen. Denna typ av solcellsanläggningar kommer högst troligt aldrig bära sig ekonomiskt. Ersättningen för elen som är under sommarhalvåret, ofta enstaka ören, är inte tillräcklig för att tjäna något på den sålda elen.
Har man hög elförbrukning på sommaren eller vill förbruka mycket el när det är varmt och soligt. Exempelvis poolvärme, air condition inomhus, och annat som skulle kunna kallas för lyxkonsumtion. Då är en mindre solcellsanläggning absolut inte dumt. Förutsatt då att man inte betalat alldeles för mycket för den i inköp. Lägger man till ett batteri, som kan användas även under vinterhalvåret för att köpa el när det är billigt och sälja den när det är dyrt, alternativt använda batteriet för stödtjänster, då börjar det bli riktigt intressant.
Men som sagt, att inte sätta upp en alltför stor solcellsanläggning, det kan vara en mycket god idé inför framtiden.
Sätt inte upp mer solceller än nödvändigt
Att istället sätta upp en solcellsanläggning med en lägre toppeffekt. En effekt som kanske motsvarar ens egen högsta förbrukning någonting under sommarhalvåret. Om man tror att man som mest förbrukar 5-6 kwh någonting, då kanske man inte ska ha en så mycket större solcellsanläggning. Och att man istället kan lägga lite större krut på ett batteri som kommer vara användbart långt in i framtiden, och där det också finns stora avdrag för grön teknik att tillgå. Avdraget om 50% för laddning och lagring väntas ligga kvar ytterligare en tid. Medan avdraget för solceller väntas dras ner från 20% till 15% från den första juli 2025.
Vilken typ av solceller ska man då välja?
Det finns en mängd olika märken på solpaneler på marknaden. Gemensamt för de allra flesta är att det i stort sett är samma grejer.
Numera säljs i stort sett bara helsvarta solpaneler i Sverige, det vill säga paneler som på ett sätt eller ett annat har en svart baksida. Detta medför att panelerna är mindre genomskinliga och de ljusa ”trådarna” i panelerna blir mindre framträdande. Paneler helt utan ljusare inslag finns emellertid inte.
Solpaneler med högre watt är bara större
Solpaneler finns också i olika styrka, allt från 400 watt upp till över 600 watt. Här är det viktigt att veta att det inte är någon skillnad på tekniken. Panelerna med högre watt är varken starkare eller mer moderna. De är bara större rent fysiskt. En panel på 400 watt är normalt drygt en meter bred och en bra bit under två meter hög. En panel på 600 watt är en bra bit över en meter bred och alltid över två meter hög. Detta utnyttjas förstås av vissa solcellsföretag som påstår sig ha de senaste mest effektiva panelerna medan det bara handlar om att panelerna är större.
Växelriktare då? Hur väljer man?
Medan alla solpaneler är i stort sett likadana så skiljer det mer mellan växelriktare.
Hybridväxelriktare att föredra
Generellt sett finns det två typer av växelriktare på den svenska marknaden. Vanliga växelriktare och hybridväxelriktare. Den vanliga växelriktaren klarar inte av att hantera ett batteri medan hybridväxelriktaren klarar just det, att ha ett batteri kopplat till sig. Här är det också viktigt att veta att de flesta hybridväxelriktare bara fungerar med vissa batteriet, ofta bara batterier av samma fabrikat som växelriktaren. Prisskillnaden mellan en vanlig växelriktare och en hybridväxelriktare är ofta ganska stor, men att i dagens läge köpa en växelriktare som inte klarar av ett batteri kan vara ett misstag.
Noterbart också att växelriktaren är den del i en solcellsanläggning som har ett visst slitage på sig. Solpaneler väntas hålla i nästan hur många år som helst och kommer troligen bytas ut innan de slutar fungera. En växelriktare kommer inte klara en solcellsanläggnings fulla förväntade livstid utan växelriktare lär behöva bytas efter 10-15 år. Därför har också växelriktarna ofta relativt korta garantitider, fem eller tio år medan solpaneler i allmänhet har garantitider på 25 eller 30 år.